Ensamheten i salongen är ett strukturfel, inte ett karaktärsfel
Du står bland människor hela dagen och bär ändå varje beslut ensam. Det sliter på hälsan långt innan det syns i siffrorna.
Ingen frågar hur du mår
Du pratar med kunder i åtta timmar. Du hör om deras skilsmässor och deras semestrar.
I personalrummet hör du om ryggen som värker och om schemat som inte går ihop.
Sedan går du hem. Ingen har frågat hur du har det.
Det är inte elakt menat. Ingen tänker på att ägaren också är en person med en dålig dag.
En ny salongsledare beskrev det så här på ett coachingmöte:
Man jobbar ju ganska själv. Jag känner mig väldigt själv.
Salongsledare, salong i en grupp med två enheter
Hon sa också något som fler känner igen sig i än som säger det högt:
Om jag ska vara helt ärlig, så mår inte jag jättebra i det här. Så det måste bli en förändring.
Salongsledare, salong i en grupp med två enheter
Varför det är rollen och inte du
Många ägare tror att ensamheten är ett personligt fel. Att andra klarar det bättre.
Det är fel diagnos.
Ensamheten kommer av att du är den enda som bär alla beslut. Det är en följd av hur salongen är byggd, inte av vem du är.
En person som ensam äger ekonomin, personalen och kundlöftet blir ensam. Det gäller oavsett personlighet.
Därför går den inte att träna bort med mer positiv inställning.
Det du inte kan säga
Du kan inte berätta för teamet att du är orolig för sommaren. De skulle bli rädda.
Du kan inte säga att du tog ut för lite lön i maj. Det känns pinsamt.
Du kan inte säga att du funderar på att sluta. Då börjar någon söka nytt jobb.
Så du säger ingenting. Du ler och löser.
Varje sak du inte säger blir kvar i kroppen. Det är därför söndagskvällarna är som de är.
Vad det kostar
Det här temat handlar om hälsa. Därför förtjänar det allvar.
Ensamhet i ledarrollen är en av de vanligaste vägarna till utmattning bland ägare i servicebranscher.
Symptomen kommer sällan snabbt. Sömnen blir sämre. Glädjen i hantverket försvinner. Kunderna börjar kännas jobbiga.
Det brukar ta lång tid innan någon säger det högt.
Om du känner igen dig i två av de tre meningarna ovan är det inte en fas. Det är en signal.
Vad som faktiskt hjälper
Två saker minskar ensamheten. Ingen av dem handlar om att bli tuffare.
Den första är att flytta beslut. Varje beslut som någon annan får äga är ett beslut mindre att bära ensam.
Det låter enkelt. Det är det inte. Att lämna ifrån sig ett beslut betyder att acceptera att det blir gjort på ett annat sätt än ditt.
Den andra är att ha någon utanför salongen att tänka högt med. Någon som inte är beroende av dig och som inte jobbar hos dig.
Det kan vara en kollega i en annan stad. Det kan vara någon som inte alls är i branschen.
Det avgörande är att personen frågar hur det gick, gång på gång. Nästan alla klarar att prata om det en gång. Det som brukar fattas är någon som återkommer till det i månad tre.
Vad väntan kostar
Ensamhet blir tyngre med tiden. Den blir också tystare.
Efter ett par år har många slutat berätta för någon alls. Då har det växt från en känsla till en vana.
Varje månad du väntar gör det svårare att säga första meningen högt.
Varför kollegor i salongen inte räcker
Många ägare tänker att de har människor runt sig hela dagen.
Personalen är dock beroende av dig. De kan inte vara ditt stöd i frågor om ekonomi eller om deras egna jobb.
Det är inte deras uppgift. Det vore heller inte rättvist mot dem.
Därför räcker det inte att prata mer i personalrummet. Stödet behöver komma någon annanstans ifrån.
Det som brukar hända i november
Ensamheten är inte jämnt fördelad över året.
Den blir tyngst när ekonomin är osäker och när mörkret kommer.
Många ägare känner igen sig i att november och januari är värst.
Det går att förbereda. Boka in stödet i förväg, medan du fortfarande mår bra.
Det som ska bära dig i november behöver finnas på plats i september.
Två frågor som säger var du står
Den första. Om du blir sjuk i två veckor, vem ringer du då i första hand?
Om svaret är att du inte skulle bli sjuk är det ett svar i sig.
Den andra. När pratade du senast med någon om hur du har det, utan att samtalet handlade om salongens siffror?
Om det var längre sedan än ett halvår behöver den frågan hanteras före allt annat.
Din mätövning i veckan
Skriv ner tre saker du inte har sagt till någon den senaste månaden.
Bara tre rader. Ingen ska läsa dem.
Titta sedan på listan och ställ en fråga. Finns det en enda person som skulle kunna få höra en av dem?
Om svaret är nej är det den viktigaste uppgiften du har just nu. Innan bokningen, innan schemat, innan allt annat.
Det svåra är att hålla i det
Nästan alla klarar den första veckan. Det som brukar fattas är någon som frågar hur det gick i månad tre.
Så arbetar jag